återigen one tree hill..

Efter en riktigt mysig fika på Pause med Sofia Linda och Stina åkte jag hem och kollade på one tree hill, och det här avsnittet fick mig att tänka efter. Jag vet inte om jag borde skriva det här på en plats där vem som helst kan läsa, till och med personen som jag just nu inte önskar fanns. Men för mig kvittar det, någon dag kommer det att komma fram idag, och varför inte få ett slut på det här nu ?

Jag har mamma, jag har världens bästa syskon, jag har en underbar pojkvän och underbara vänner. Det jag däremot inte har, är en pappa. Eller jo jag har en pappa, men han är ingen pappa för mig. Jag har istället min eller våran Magnus. Han som har ställt upp och funnits där när vi behövt våran "riktiga" pappa. Och vet ni, jag har inte kunnat vara gladare över att vi har Magnus istället för pappa. För jag har aldrig sett min mamma så lycklig som hon är vid Magnus sida. Jag skulle aldrig byta ut han mot någon annan. Visst jag har haft en jobbig uppväxt med mycket skit, men såfort Magnus kom in i våra liv vände allt. Vi är inte ens hans egna barn, ändå ger han oss så mycket, tillit, uppskattning, kärlek och allt ! Så mycket kärlek som jag får från Magnus, inte ens en tredjedel har jag fått från min pappa på mina 18 år..
Så Magnus, våran kära fina Magnus, tack för allt du gjort för mig, mina syskon med familjer men framförallt allt du gjort för mamma. Du gav henne ett nytt liv, och det förtjänar hon verkligen.
För oss är du allt..

En sak som jag funderar över, undra om det skulle kännas lättare om lämnade oss på riktigt än att du lämnat oss men samtidigt stannat kvar och att vi alltid blir påmind om dig, pappa..